Att sälja choklad för skolans räkning kan tyckas som en ganska tråkig men i övrigt tämligen harmlös uppgift. Det beror förstås på vilken skola man går i. I allra högsta grad beror det på om Väktarna fått ögonen på en och bestämt sig för att tilldela en ett uppdrag. Det har hänt ett antal killar på Trinity School och efter det är ingenting längre som det var förut. Det ser Archie och hans närmaste medhjälpare till. När Jerry Renault, som är ny på Trinity, skapar sina egna regler sätter han igång ett farligt spel med livet som insats.
Hur kriget slutar läser du i Chokladkriget av Robert Cormier. Har du svårt att lägga ifrån dig den här boken ska du inte vara ledsen när den är slut. Då väntar fortsättningen i Efter chokladkriget. Gillar du Robert Cormier har han lyckligtvis nog skrivit andra böcker också. Varmt rekommenderar jag den nervkittlande Busskapningen om makt, förtryck och mänsklighet.
Vad kan väl passa bättre än att i dessa Pridetider läsa Sandra Dahléns bok Hetero?! Temat för årets Stockholm Pride, som drar igång nu på måndag, är nämligen just ”Hetero”. Syftet är att fokusera heteronormativitet och de konsekvenser det får för homo, bi – och transpersoner (HBT-personer) i deras vardag. (Heteronormativitet är oskrivna regler som innebär att heterosexualitet anses vara det rätta och normala i ett samhälle, att alla förutsätts vara heterosexuella och därmed bete sig och se ut på ett visst sätt.)
Sandra Dahlén är sexualupplysare och en av årets invigningstalare på Priden. I boken Hetero vänder hon blicken mot och riktar de kritiskt granskande frågorna – de som i vanliga fall brukar ställas om HBT-personer – till heterosexuella. Dahlén vänder och vrider på begreppen, diskuterar förutfattade meningar och riktar en rejäl känga mot fördomar om kön och sexualitet. Hon visar på ett pedagogiskt sätt hur kön kan hänga ihop med sexualitet och makt. Boken är rolig och lätt att läsa, samtidigt som Dahlén inte väjer för de svåra frågorna. Vad sägs om rubriker som ”Hur hetero är en mansgris”, eller ”Mens är okvinnligt”, eller ”Det är inne att vara hetero”. Som läsare får man mycket att fundera på och förhoppningsvis kan man börja ta det till synes självklara för lite mindre självklart.
Och Obs!!! Glöm inte bort att göra testet ”Hur hetero är du?” på s. 30-31 i boken!
Glappet är en TV-serie jag såg när den kom 1997, då var jag typ tretton. Jag såg om serien igår för att se om den håller än.
Jag tycker du ska se filmen för att männen huvudpersonerna Ella och Josefin dejtar heter Carl Uxrop och Karl Knäbeck och för att den är snyggt filmad och klippt. Den säger också en hel del om 90-talets mode och trenden med att ha nakna muskulösa män med bebisar på väggarna i flickrummet. Å andra sidan hurrar jag inte för att Ella och Josefin blir så knäsvaga i tråkiga advokaterna Uxrop och Knäbecks sällskap, det är lite tröttsamt, och att när Ella våldtar en kille, Odin, på en fest blir det mer en knäpp och rolig grej än något fruktansvärt hemskt. Men manuset är bra, Uxrop kallar kondomer för ”tratt eller hatt” och man ryser.
En enda natt och en enda dejt handlar boken Nick & Norahs oändliga låtlistaom. En dejt som från början är en femminutersdejt men som förlängs till sju minuter, till flera timmar, till många möten.
Norah och Nick träffas på en klubb under en spelning. Båda älskar punk, båda är någorlunda straight edge, båda är nydumpade, förvirrade och försöker lappa ihop sina krossade hjärtan. Norah är flanellskjortetjejen med tydliga åsikter – särskilt om musik – och som går när hon vill och vart hon vill, utan att lämna några förklaringar eller ursäkter. Nick är den enda icke-queera i ett queercoreband, en kille som i politiska diskussioner kan ge sig och låta någon annan få rätt, bara så där utan vidare.
Författarna Rachel Cohn och David Levithan har skrivit varannat kapitel utifrån Norahs respektive Nicks perspektiv. Boken har ett snabbt, kul språk. Det går uppenbarligen fortfarande att skriva om någonting så uttjatat som ”den första dejten” på ett nytt och engagerande sätt. Boken läser nästan sig själv. En till anledning att hugga tag i den på närmsta bibliotek är alla de musikreferenser som kryddar boken. Men man måste för den skull inte vara musikintresserad för att läsa den.
Boken finns som film också. Jag har ännu inte sett den, så jag får återkomma senare. Men se den du!
På en onämnd skola i en onämnd förort (som dock påminner stark om alby…) utspelar sig ett mörkt drama. Vårterminen närmar sig sitt slut och huvudpersonerna i boken, en grupp nior, håller på att öva inför ett framträdande på skolavslutningen. Samtidigt bubblar det av oro under ytan. Gabi, är inte intresserad av skolan och lockas istället av en kriminell tillvaro. Han drar med sig sina kompisar Karim och Metin för att överfalla och råna lätta offer. Det är snabba pengar och spänningen som lockar dem, de känner inget dåligt samvete för det de gör fram tills dess att de överfaller en kvinna som blir skadad under attacken. Karim och Metin får nu kalla fötter, men Gabi vill att de skall fortsätta…
Samtidigt har en ny tjej börjat på skolan, Nikoo, och snart så börjar det spira en förälskelse mellan henne och Gabis vän Karim. Det visar sig dock att det som Karim dragit igång med Metin och Gabi kommer få förödande konsekvenser för dem allihop; och Karims romans med Nikoo visar sig vara det minsta som står på spel.
Douglas Foleys Shoo len har ett rikt galleri av karaktärer. Där finns Gabi, frustrerad och rebellisk, Karim, begåvad men vilsen, och Nikoo som försöker vara vuxen den svåra situation hon ställs inför. Samtidigt handlar berättelsen inte bara om dem och deras relationer utan även om att gå på en skola som saknar resurser, där lärare försöker hålla ordning men ger upp efter en termin och där skolans rektor försöker muta eleverna för att upprätthålla någon slags lugn. Douglas Foley har målat upp skolmiljön på ett beundransvärt vis och det är lätt att känna att man är med där i skolkorridoren, med Gabi, Karim och de andra. Läs den och njut (fast man mår lite dåligt också…)
Klarar en vanlig dödlig människa av ansvaret av att ha gudomliga makter? Det är något man kan fundera över när man läser mangaserien Death Note (finns i 12 delar).
När den uttråkade, superbegåvade studenten Light Yagami får tag på dödsguden Ryuks death note (dödshäfte)förändras i ett slag hans tillvaro. Plötsligt får han makten att styra över liv och död: enbart genom att skriva en persons namn i det lilla häftet kan han avliva personen i fråga. Light, som har sin egen uppfattning om moral, ser nu att han här har ett mäktigt instrument att påverka världens utveckling, och han tvekar inte att göra det. Han börjar ta livet av brottslingar och andra som han betraktar som destruktiva element i samhället: den våg av död han sätter igång gör att Light börjar gå under namnet Kira (mördare) och ingen vet att han egentligen bara är en enkel student som bor hemma hos sina föräldrar. Den japanska polisen är förskräckta över utvecklingen och sätter sitt hopp till en briljant detektiv som går under täcknamnet L. Så länge L:s identitet förblir hemlig kan inte heller Light använda sin death note emot honom…
Tsugumi Ohba, som har skrivit texten till Death Note, har gjort ett fantastiskt bra jobb med att skapa en spännande historia av det här: förmodligen den bästa manga jag har läst. (Mangabibliotekarien håller med). Tvekampen mellan L och Kira/Light är episk!
Ikväll ska jag gå på bio och kolla på den sjätte Harry Potter-filmen. Att säga att jag är peppad vore en rejäl underdrift. Jag älskar Harry Potter (böckerna alltså, själva Harry tycker jag är den tråkigaste av alla som är med – fast han har väldigt snygga glasögon). Jag gillar filmerna också speciellt den tredje filmen Harry Potter och fången från Azkaban som regiserades av Alfonso Cuarón som även har gjort den roliga (och sorgliga) Din morsa också! och den fantastiska Children of Men. Tyvärr tyckte filmbolaget att hans version av Harry Potter var för mörk, så han fick inte göra några fler.
Dessutom var jag lite besviken på den förra filmen Harry Potter och Fenixorden. Fast det kanske var för att det är min favoritbok i serien. Den hade gjort sig bäst i två delar tror jag, vilket de istället nu ska göra med den sista boken Harry Potter och dödsrelikerna.
Men som sagt är jag ändå väldigt sugen på den nya filmen. Mycket av det beror på att jag hoppas att få se mer av Tom Felton som spelar Draco Malfoy och som enligt mig är den enda förutom den otroliga Alan Rickman (Snape) som är bättre i filmerna än i böckerna. Ett annat tipps om du redan sett filmerna, spelat spelen samt läst böckerna på Svenska och Engelska är att lyssna på när Stephen Fry läser böckerna på engelska.
Min kompis Sara, som är en av de jag ska gå med ikväll har skrivit om sin pepp här. Där kan du också läsa om när hon och jag köade i fyra timmar mitt i natten för att vara först med den sista boken.
Jag växte upp med Peter Pohl, skulle man kunna säga. I alla fall med hans böcker. Personerna i dem var lojala och nära familjemedlemmar. De var nervösa, ledsna, arga och (undantagsvis) glada som jag. Jag visste deras hemligheter, de visste mina. Det som var svårt och jobbigt för mig formulerades i deras liv. Det de tänkte på, tänkte jag också på.
Peter Pohl har skrivit en rad böcker. Några är lite mer svårlästa än andra, men alla är bra, handlar alltid om det viktigaste. Om vänskap, kärlek och om att få vara den man är. Två av hans bästa böcker är Jag saknar dig, jag saknar digoch Janne min vän. Man önskar att de aldrig ska ta slut.
Janne min vän handlar om Krilles alldeles speciella vänskap med Janne, Janne som dyker upp lika snabbt som han kan försvinna, utan förklaringar. Janne som framstår som alltmer mystisk och hemlig.
Jag saknar dig, jag saknar dig är skriven tillsammans med Kinna Gieth och baseras på hennes berättelse om hur det var att förlora sin tvillingsyster i en dödsolycka och hur det är att försöka fortsätta leva, på egen hand. Boken ska också bli film och i höst påbörjas inspelningarna, enligt författaren själv. Anders Grönros, som tidigare har regisserat och gjort filmmanus till bland annat Agnes
Cecilia – en sällsam historia och Glasblåsarns barn, står för regin. Någon gång under 2010 kan vi hoppas att filmen är klar och innan dess tänker i alla fall jag läsa om boken minst en gång till.
I boken Anton, jag gillar dig är Jojos vänskap med och kärlek till Anton det centrala. Anton är bäst i klassen på fotboll och en mycket unik person. Men så småningom blir Jojo allt mer medveten om att Anton kanske inte riktigt är den han utger sig för att vara.
Här är ett utdrag ur boken. Jojo pratar med sina föräldrar om Anton:
”Ingen är så där perfekt”, säger pappa. ”Du säger att han inte ser dej. Det låter inte alls trevligt, tycker jag.”
”Du har arton andra klasskompisar att vara med säger mamma. Varför just en som är såld på fotboll?”
Arton andra, det stämmer. Vi är elva killar och nio tjejer i 4B. So what? Bara en av dem är du. Du är vågen som vandrar sin egen väg genom vårt skvalp. Snuddar vid någon och går vidare, utan att märka hur det brändes där du snuddade. Det låter inte alls trevligt, tycker pappa.
Han fattar inget.
Här skulle jag egentligen skriva om Anders Björkelids Ondvinter men eftersom elvaåriga Matilda gör det mycket, mycket bättre än mig så tipsar jag om hennes blogg Matildas läshörna istället.
Minnestund igår för Michael Jackson och sedan visar tv4 musikdokumentären från hans The dangerous tour-konsert i Bukarest 1992. Under en av de lugna låtarna drar han upp en kvinna från publiken, dansar lite med henne håller om henne och man ser hur hon skriker hur mycket hon älskar honom i hans ena öra. När sedan vakten ska ta ner henne från scenen igen försöker hon hålla sig kvar, spjärnar emot, spänd som en fjäder med getingmidja i de höga ljusa jeansen och ett krulligt hårburr. Michael avslutar låten i en slags sorg där han hukar sig och gömmer ansiktet i händerna. För hans fan som precis släpats ned kom nog denna stund med sin idol att bli ett plågsamt oförglömligt ögonblick, sorgligt och gudomligt samtidigt.
Fredrik Strage, som var med i tv4-studion och kommenterade minnestunden för Michael Jackson (han körde sin ganska slappa och i sammanhanget lite, enligt min mening, opassande stil) har skrivit boken Fans som just handlar om idoldyrkan och den illusion om intimitet som skapas kring idoler.
En skönlitterär bok som kretsar kring samma tema är Sara Shamloos Gloria, där kärleken till idolen gränsar till besatthet. Huvudpersonen upplever ett ögonblick som påminner om det man kunde bevittna i dokumentären, hon får ögonkontakt med sin idol och detta förstärker känslan av samhörighet och förälskelse.
Välkommen till Biblioteken i Botkyrkas blogg för unga! Här kan du läsa och tipsa om böcker, filmer, skivor, spel eller annat intressant. Du kan kommentera, diskutera och fråga! Har du läst en bok, sett en film eller är peppad på nåt annat kul som du vill skriva en rad om? Maila till ungdomsbloggen@botkyrka.se så lägger vi ut dina tips!
Att sälja choklad för skolans räkning kan tyckas som en ganska tråkig men i övrigt tämligen harmlös uppgift. Det beror förstås på vilken skola man går i. I allra högsta grad beror det på om Väktarna fått ögonen på en och bestämt sig för att tilldela en ett uppdrag. Det har hänt ett antal killar på Trinity School och efter det är ingenting längre som det var förut. Det ser Archie och hans närmaste medhjälpare till. När Jerry Renault, som är ny på Trinity, skapar sina egna regler sätter han igång ett farligt spel med livet som insats.
Vad kan väl passa bättre än att i dessa Pridetider läsa Sandra Dahléns bok 
En enda natt och en enda dejt handlar boken 
På en onämnd skola i en onämnd förort (som dock påminner stark om alby…) utspelar sig ett mörkt drama. Vårterminen närmar sig sitt slut och huvudpersonerna i boken, en grupp nior, håller på att öva inför ett framträdande på skolavslutningen. Samtidigt bubblar det av oro under ytan. Gabi, är inte intresserad av skolan och lockas istället av en kriminell tillvaro. Han drar med sig sina kompisar Karim och Metin för att överfalla och råna lätta offer. Det är snabba pengar och spänningen som lockar dem, de känner inget dåligt samvete för det de gör fram tills dess att de överfaller en kvinna som blir skadad under attacken. Karim och Metin får nu kalla fötter, men Gabi vill att de skall fortsätta…
Klarar en vanlig dödlig människa av ansvaret av att ha gudomliga makter? Det är något man kan fundera över när man läser mangaserien Death Note (finns i 12 delar).
berättelse om hur det var att förlora sin tvillingsyster i en dödsolycka och hur det är att försöka fortsätta leva, på egen hand. Boken ska också bli film och i höst påbörjas inspelningarna, enligt författaren själv. Anders Grönros, som tidigare har regisserat och gjort filmmanus till bland annat Agnes
I boken 
